tisdag 30 oktober 2012

90-talet revisited


Daniel Swedin på Aftonbladets ledarsida påminner oss om Bert Karlssons nittiotal då Expressen tydligen avser stärka hans mediala plattform i form av webb-tv. Det Karlssonska nittiotalet sammanföll väl med bland annat: Skolfoton där hakkors syntes på tröjor, laserman och rakade unga män som den 30 november varje år samlades kring en staty av Karl XII och tvångsmässigt heilade. Swedin bjuder på några minnesvärda citat från politikern Bert Karlsson, hela blogginlägget finns här.

I sammanhanget är det värt att påpeka att vi på den goda sidan vann, eller i alla fall är påväg att vinna trots sverigedemokrater och annat avskyvärt. Som statsvetaren Marie Demker påpekat på DN-debatt tidigare så blir sveriges befolkning alltmera positiv till invandring och invandrare. Nedan har ni Swedins exempel på den delen av Bert Karlssons bakgrund som vi konstigt nog inte hör mycket av idag. Likheterna med dagen främlingsfientliga riksdagsparti är för övrigt slående.

Bert Karlsson om hiv (Expressen, 16 augusti 1992):
”Vi vet att de flesta som sprider smittan kommer från andra länder och ohämmat går ut bland svenskarna. Jag skulle vilja se Bengt Westerbergs få sin dotter smittad av en flykting. Han pratar så fint om flyktingarna, men han skulle bo ett tag i gettona de skapar.”

Bert Karlsson om kosovoalbaner (Expressen 26 december 1992): 
”Ta kosovoalbanerna till exempel. Jag tycker vi ska kasta ut varenda en. De är inga flyktingar. Många av dom organiserar stölder i Sverige för att få pengar till vapen till det krig dom vill ha igång i Kosovo.”

Bert Karlsson om romer (under politikerveckan i Almedalen 12 juli 1992):
”Zigenare står för nittio procent av alla brott mot svenska pensionärer.”

Bert Karlsson om kärlek (Expressen 16 augusti 1992):
”Man ska inte gifta sig med folk från andra kulturer, det visar sig gång på gång att det inte går.”

//Stefan

söndag 28 oktober 2012

Våldtäkt som politisk tillrättavisning...

Sveriges mest kunniga ledarskribent Katrin Kielos skriver i dag i Aftonbladet om hatet mot kvinnor i media. Om Australiens premiärminister Julia Gillards underbara attack på oppositionsledaren Tony Abbot sexistiska kommentarer. Om hur kvinnor och män behandlas olika och vilka dom demokratiska konsekvenserna är. Dvs sådant som jag inte haft tid att göra den senaste tiden. Saxat från Kielos krönika idag:

I förra veckan berättade bloggaren och entreprenören Isabella Löwengrip hur polisen kanske hade gripit den man som skickat dödshot till henne. Jag fick brev av samma person. Det fick många. Men det är nog enda gången som jag har blivit rädd.
Den detaljerade beskrivningen av hur någon ville skära av mina bröst och våldta mig råkade nämligen ligga på hallmattan precis när jag kom hem från Oslo efter terrordåden den 22 juli.
Våld och död tycktes dessa dygn så mycket verkligare än vanligt.
De som skriver brev och kommentarer är inte de som tar till fysiskt våld säger de. Det är säkert sant. Han som väntade i min trappuppgång och tryckte upp mig mot en vägg hade inte skrivit några brev.
Men kommentarerna tystar ändå. Om hot och våldtäktsfantasier är det pris som kvinnor tvingas betala i det offentliga
bara för att de är kvinnor, vad säger det om vårt samhälle?

För er som missat klippet med Julia Gillard så lägger jag upp det här


Som Kielos skriver så bruka inte kvinnor på maktpositioner tillåta sig att driva feministiska frågor speciellt hårt, mycket på grund av att dom försöker bli accepterade i en manlig makthierarki. Så mycket bättre då när någon verkligen säger ifrån, väldokumenterat också. Vi får väl hoppas att Gillard skakar det australiska samhället i grunden, det kan behövas. Jag lär återkomma till dessa frågor snart igen.

//Stefan


onsdag 24 oktober 2012

Åre vs SM 5-mil?

Snart sista passet i tunneln för den här gången, fortfarande fina förhållanden så inget att klaga på utom trötta ben under förmiddagens klassiska/stak A2 pass. Mycket värdefullt att få några mil på snö för att vänja benen så här inför säsongen.

Mellan träningspassen så planerar Niclas och jag tävlingssäsongen och vi börjar komma fram till slutet av den, dvs efter Vasaloppet. Avslutningen på Ski Classic tycks bli ett nystartat lopp vid namn Årefjällsloppet. Kul tänkte vi, avslutning i Åre. Sedan läste vi om anmälningsavgiften, tydligen så inriktar sig arrangören på dom mera välbeställda befolkningsgrupperna. Känns som man av ren princip bör åka SM 5-milen nu. Passar i och för sig bra då det verkar bli skate i eftermiddag.

//Stefan

tisdag 23 oktober 2012

Torsby dag tre...

...skateintervaller, 3 x 2 varv plus 3 x 1 varv. Jag tänkte lite lättare A3 för att hålla ordning på tekniken, Niclas tänkte intervaller, då ska man köra stenhårt. Funkade ganska bra ändå, bra varvtider, inte Janne Matsson klass men närmare än förra året. Utgår fortfarande från att Niclas tränar för SM 5-milen och inte något distriktsmästerskap. Vi har för övrigt upptäckt att det mesta på SM i vinter går i skate, inte så upplyftande. Nu fattas bara att den klassiska distansen i Brux blir inställd också. Helt tömd i kroppen efteråt, välbehövlig sömn efter lunch.

På eftermiddagen gled vi igenom ett klassiskt pass som gick relativt lätt, bästa dagen så långt. I morgon väntar lite hårdare klassisk och stakåkning, vi börjar bli lite återhämtade från stakracet, men bara lite.

//Stefan

måndag 22 oktober 2012

Torsby dag två...

...inleddes med skate och onda benhinnor efter löpningen nerför Hovfjället igår. Efter lite skidtester så kändes ändå benen ganska lätta och jag skatade runt i dryga två timmar och lade till och med in några impulser på slutet. Mycket bra känsla i tekniken, antar att det beror på den bristande skateträningen under sommaren.

Det andra passet, som gav mig full hand idag, gick i klassisk stil och var något tyngre för mig. För Niclas så var det tydligen riktigt påfrestande, av någon anledning ville inte hans skidor fästa. Orsaken är tills vidare höjd i dunkel men vissa hypoteser har vi. Lite bättre fäste mot slutet dock men trött kropp. Det hela fortsätter i morgon med skateintervaller vilket verkar vara det nya svarta inom Sumpanelit.

För övrigt så spelas Pray The Gay Away Carola hårt i tunneln, det blir Ipod under distanspasset i morgon. Torsby är som vanligt alltså.

//Stefan

söndag 21 oktober 2012

Torsby dag ett...

...började med stakrace upp på Hovfjället. Tänkte att efter en vecka med A1-träning och mycket löpning så borde överkroppen vara pigg. Startade med teamkamrat Niclas och vi sparrade bra på våra tunga, tunga 3:or fram till mitten av den första långa branten, där blev jag stum i rygg och triceps. Tappade på Niclas resten av racet och rullade in på 42 minuter, 3.30 efter Niclas. Inte några problem att ta sig upp för branterna men låg puls och trötta muskler gjorde det hela lite tråkigt. Avser att förklara det hela med gårdagens bålstyrka, sega skidor och dålig form, vad det sista beror på vet jag inte riktigt. Det bästa var ändå den nylagda asfalten i vad som kanske är Sveriges finaste rullskidbacke?

Vi fortsatte dagen med 15/15 sprättande skidgång i treminuters block. Av någon anledning så har man lagd en massa bark som blivit till en mjuk sörja i det regniga vädret, detta gjorde att den sprättande skidgången kanske inte blev så fullt sprättande som vanligt men tungt gick det i alla fall. Förmodligen är barken lagd med tanke på dom små barnen på skidgymnasiet, en tämligen god tanke. Pressade ganska bra i backen och får vara nöjd med passet trots ganska låg puls igen. Dom närmaste dagarna får väl utvisa var kroppen är påväg. Träningslägret fortsätter med fem timmar i tunneln och kanske intervaller på tisdag.

Nu blir det förhoppningsvis Mästaren och Margerita, nyfiken på vad katten hittar på härnäst.

//Stefan


lördag 13 oktober 2012

Träningstävling Garpenberg

Som skrivet blev det skidgång i en liten, liten alpinbacke i Avesta i torsdags kväll. Mest sprättande. Kändes väl okej till en början men snart började benen bli våldsamt svaga när jag skulle gå nerför backen. Så en lite bit in i det nionde hårda passet började min kropp ge upp. 20 minuter A3 blev det den kvällen. Vila igår och sedan planering av rullskidtävling i Olshyttebacken utanför Garpenberg.

Vår träningskamrat Fredrik från Strängnäs ville för en dag fly den flacka mälardalsterrängen samt rullskidspecialisten Tomas Jelinek dök upp för att tävla med mig på snabba hjul. En gång med intervallstart och en gång med omvänd jaktstart, start nere vid älven och målgång på högsta punkten. Tävlingen då? Jo det första loppet segrade Fredrik i på 16.45 min med mig som tvåa på 17.30 och Jelinek trea på 17.45. Fredrik åkte ifrån oss i det tunga motlutet, det som i vanliga fall är vår intervallbacke. Loppet karaktäriserades för min del av dåligt fäste (använde benen försa gången) med spärrhjulen fram samt en kropp som kändes som den var inne på dom 5 sista kilometerna av Vasaloppet, en inte helt angenäm känsla. Det bet liksom inte i motlutet och den flacka stakningen var bara slö.

I den omvända jaktstarten startade jag 15 sekunder efter Jelinek som jag fick jaga upp i halva backen för att köra ifatt, den här gången stakandes. Fredrik var ifatt mig i slutet av backen och vi pressade varandra innan han tog dragjobbet fram till spurten upp till målkrönet. En motlutsspurt som jag självklart vann. Samma tid för mig och två sekunder sämre för Fredrik och något sämre för Jelinek.
Loppet karaktäriserades av högre puls och något bättre känsla (uppvärmd?) samt en stor personlig befrielse över att få staka trots dåligt klös i stakningen.

Dagen avslutades med klassisk åkning med Fredrik där han för ovanlighetens skull fick ha dom tyngsta skidorna.

Hoppas nu att det blir en riktig tävling här nästa år, tack till Tomas och Fredrik.

//Stefan

onsdag 10 oktober 2012

Två dagar till...

Är uppe i 8 högintensiva pass på 4 dagar nu. Jag var ganska seg efter långloppsstakningen men 25 minuter klassiskt i motlut  i går gick bra, pulsen steg lite mot slutet av 4-minuters dragen. Fortsatte med 1 timme A2 skate med lite fokus på klättring samt impulser på slutet på eftermiddagen. Bra pass och ganska lätt att höja pulsen. Dom nya Marweskidorna hjälpte kanske motivationen lite.

Så till dagen som inleddes med löpintervaller på en småkuperad grusväg. 1, 2, 3, 4, 5-minuter stege som jag sedan vände på. Visst var benen lite tunga, men pulsen kunde jag pressa upp bra hela passet. Andra passet idag, 3-minutare motlut i skate. Kändes ok i början men mot slutet så var benen tokstumma, speciellt i paddlingen. Inte så hög puls men i alla fall uppe på A3 nivåer vilket får ses som bra med tanke på att det var det åttonde passet. Nog har jag kört intervallpass i skate betydligt mera utvilad som gått sämre.

I morgon fortsätter det hela med skidgång på kvällen, tyvärr blir det bara ett pass. Intressant och se vad kroppen säger då.

//Stefan

tisdag 9 oktober 2012

Bosse Hansson goes Nigger Guy

Randy Marsh förklarar vad Bosse Hansson känner just nu.


Chris Rock förklarar när Bosse Hansson och andra vita människor kan säga neger.


Då återstår bara ett problem. Hur sjutton ska vi förklara Clawfinger för dagens ungdom?

//Stefan

måndag 8 oktober 2012

Hackmora bergslopp 2012

Det verkar som det aldrig riktigt stämmer för mig i Hackmora. I år hade jag inte sprungit ett hårt löppass sedan mitten av september, det kanske har något med resultatet att göra. Kroppen ville helt enkelt inte prestera och pulsen blev väl bara halvhög. Men, det var faktiskt roligt. Det här var fjärde året i rad jag sprang Hackmora och som traditionen bjuder så styrde jag sedan mot Lugnet för mera motlutsträning, dock mestadels överkropp.

Stakintervaller från skidstadion upp till Kårestugan ovanför hopptornen alltså. Första gången jag var i Lugnet-terrängen och tränade var förmodligen hösten 2001, Strömsberg hade ett höstläger här varje år och som ny i klubben (det är länge sedan nu) så ville dom så klart att jag skulle komma. Jag var väl lite tveksam att åka ifrån Sundsvall men det blev bra träning. Strömsbergs dåvarande stjärna Olof Hedberg och jag hetsade/inspirerade varandra till att jaga timmar, tror att det blev tre pass både fredag och torsdag. Om jag körde några stakintervaller vet jag inte riktigt, men det fanns några som försökte i alla fall! I den branta vägen som går från skidstadion upp mot Sjulsarvet försökte flera små uppländska ungdomar staka! Det var något slags gemensamt upplandsläger där då och jag tror att en tränare vid namn Micke Mattsson var ansvarig för att försöka få dom små barnen att staka i motlut. Olof och jag stod mest och skakade på våra huvuden.

Jag stakade i alla fall fyra gånger och tiderna blev med tanke på vädret okej. Som sagt, löpare lär jag aldrig bli. Efteråt bytte jag skidor, rullskidor och böcker med mina teamkamrater Emelie och Niclas som flytt till Stockholm under helgen men nu var tillbaka. Bra dag i Falun, bättre form nästa år?

I dag fortsatte min högintensitetsperiod. 25x60/30 löpning på förmiddagen. Bättre löpning än igår. På eftermiddagen blev det ett långloppspass med Rembo-Nicke. 1.45h A2 stakning + 25 minuter A3 i ett 6 kilometer långt motlut som avslutning. Okej men jag tog slut sista 5 minuterna i backen. Ganska trött nu.

Resultat från Hackmora bergslopp hittar ni här.

//Stefan

lördag 6 oktober 2012

Fråga inte vilka krav du kan ställa på andra, fråga vilka krav du kan ställa på dig själv

Har ni tänkt på hur ett politiskt förslag idag blir analyserat i den offentliga diskursen? Fastighetsskatt, hur drabbar det välbeställda villaägare runt Stockholm? Jobbskattavdrag (dvs inkomstskattesänkning), hur mycket tjänar medelklassen i Stockholm på det? Rutavdrag, hur kan det hjälpa stressade (men välbeställda) familjer? Och så slutligen den fråga som gör perspektivet tydligast, hur ska socialdemokraterna vinna nästa val? Genom att vinna över medelklassen i  Stockholm!

Självklart finns den andra sidan av politiken i vårt dialektiska samhälle. Dom som vi måste ställa krav på! Det är här motsatsförhållandet visar sin otrevliga sida ty krav ställs endast på i den nedre delen av samhällets hierarki. Elever (om dom inte är väldigt duktiga, då ska dom helst få egna skolor), socialbidragstagare, arbetslösa, flyktingar, invandrare, brottslingar osv.

Blir därför uppriktigt glad över att läsa Svend Dahls krönika i Sundsvalls Tidning, en liberal som analyserar maktrelationer i samhället och dessutom tar med John Rawls i diskussionen. Att nu kravet på Vab-intyg är påväg bort visar väl egentligen bara hur tydligt samhället bedömmer olika grupper. Men det är inte det som är den stora poängen, precis som Dahl skriver så fräter kravretoriken sönder samhället.

"Ju självklarare den blir som utgångspunkt i det politiska samtalet, desto svårare blir det att se de som inte delar våra egna socioekonomiska förutsättningar som jämlikar. I stället för att vara en del av samhällsgemenskapen förvandlas sjuka, arbetslösa och fattiga till hot mot densamma."

Att hävda att vi är påväg mot USA:s sociala skiktning är en kliché och sådant bör man hålla sig borta från, men? George Carlin förklarar hur den härskande klassen härskar och vad poängen är med dom fattiga.


//Stefan

måndag 1 oktober 2012

Hergé och samtiden

Låt mig se om jag förstått det rätt, om inte alla Tintin album finns på barnavdelningen på biblioteket så är det censur? Precis som att det är censur om man kritiserar Lars Vilks!

Så vi tar det igen. Vi har en norm, en uppsättning idéer som vi har gemensamma, om hur en svensk är och ser ut. Detta är inget konstigt, på samma sätt finns det en norm kring hur en längdskidåkare är och ser ut. Vi kan exempelvis hysa uppfattningen att svenskar är korrumperade i liten utsträckning, detta är naturligtvis en positiv uppfattning och kan också stödjas av jämförande studier med andra länder.

Men det finns en annan sida. Vi har också en uppfattning att svenskars utseende och språkliga uttal. Det betyder enkelt förklarat att vi förväntar oss att en svensk har en ljus hudfärg och talar svenska flytande utan brytning. Det betyder i sin tur att alla svenskar (eller individer som bor i Sverige) som avviker från den normen utseendemässigt och språkligt är väldigt medvetna om att dom just avviker från normen om svenskhet. Ni som känner er osäkra på om det faktiskt kan vara så, tjaa, ta och fråga en bekant som inte är så ljushyad/blond eller möjligtvis bryter på polska.

Så Tintin I Kongo kanske inte är det ett barn i 10-års åldern behöver möta på biblioteket oavsett om barnet i fråga har en mörk eller ljus hudfärg? Serieteketbloggen belyser frågan i ett bra inlägg.

 
 
Rasism vs humanism?

//Stefan...

...som haft Tintin i Kongo i bokhyllan sedan jag var 10 år och aldrig kallat en människa för neger. Vilka slutsatser kan vi dra av det? Kanske bara att det gick ganska bra för mig?